Första september och luften är helt plötsligt högre och friskare, snön närmare sig och längtan efter sommar har nu släppt!

Funderade fram och åter på om det skulle bli nått inlägg från fredagens tävling, som ni förstår blev svaret jakande…. Dundret hill climb, en riktigt rolig tävling som liksom inte betyder något ( sett ur långloppsögon) men är rejält jobbig att genomföra och därför så himla kul! I år gick tävlingsklasserna i fri stil vilket betydde att jag som inte har några skaterullskidor fick åka klassiskt i motionsklassen. Fick därmed ställa mig sist med några andra tappra.

Starten blev långsam och lite trång och det visade sig att jag som trodde att skateåkarna bara skulle flyga fram, hade fel. Efter några hundra meter blev fokus istället att försöka krångla mig om. Tog en massa tjejer i branten och åkte där riktigt bra, det bästa jag gjort, sen uppe på fjället där jag hoppades att lite fart skulle ge en bra tid tog det stopp, bokstavligen. Där blåste det en kraftig ostlig vind och speed var svårt att få, tyvärr. Kämpade mig ändå fram i dimman och regnet med en god känsla och kanske är det det som är det viktigaste:)

Ingen bild från tävlingen, mina älskade supporters och hejjare ”missade” mig i branten!? Tänker att det antagligen berodde på att jag åkte så jäkla fort ;) Tar en ”vinterbild” från förra hösten i Seefeld, som en påminnelse om vad som väntar och så har jag lärt mig att soliga vackra bilder när man jobbar, tydligen är allt för provocerande.

 

Träningen flyter på bra som man säger men egentligen så är det ett himla slit som faktiskt börjar ge resultat:) Fokus i september är fart och högt tempo, bar tagga igång! Min vänsterfot är helt värdelös just nu och äntligen har jag bokat en läkartid, nu när jag inte kan springa mer…….. Tur att jag framförallt är stakåkare för stakning med frånskjut och diagonalning var riktigt plågsamt på tävlingen i fredagskväll.

Vad är ditt fokus denna månad?