går det framåt. En bit har jag dock kvar innan jag når senhöstens form. Styrkan är bättre än så här års i fjol men hårdhet och lite kondition har jag så klart tappat i och med vinterns bekymmer. Trist men en verklighet som går att hantera. Hur kroppen kommer att reagera av den ökade belastningen vet jag inte, bara att hålla koll på pulsen och det allmänna måendet, tänker jag. Måste i alla fall få säga att det går bra med träningen just nu :). Löpningen åkte dock på ett bakslag under Guadeloupe där mina fötter och flip flops uppenbarligen inte går ihop. Har fortsatt kvar inflammation i ena fotbladet men nu smärtar det i alla fall inte……

Jag vill ju ikapp och ännu längre för att nå mina prestationsmål men fullt medveten om att det inte finns några genvägar.  Försöker verkligen jobba med mig själv , att acceptera var mina gränser ligger, att jag inte är den mest stabila,  att mina ambitioner inom yrket och bästa familjen gör att den tid jag har att spela med är begränsad. Gäller att nyttja den så väl som möjligt.

Juni kommer bli en hektisk månad, kul men krävande. Bland annat en veckas arkeologkonferens i norra Finland och från midsommar en liten vecka i Bahrain, på världsarvskonferens. Däremellan ska jag försöka vara den bästa föräldern, partnern och vännen  jag kan…. Oroar mig lite för hur jag ska behålla mig i nuet och närvara även när jag har många bollar i luften. Andas , andas, andas…..

Får tänka lite på vårt andra paradis, Guadeloupe :)

Här kommer en liten bildkavalkad från Gwada